Efter att ha lidit 1000 kval... så kvalade vi!

Skribenten vill verkligen inte låta dryg. Men om förra tävlingen var de förlorade chansernas eftermiddag så var det igår fråga om de återfunna chansernas afton. Vi valde den enkla taktiken att INTE ändra på saker som vår magkänsla med en gång sade åt oss att skriva. Och det hjälpte! Sandie Shaw, Steve Miller Band, Aime Mann, med mera, vi fixade dem. Vi satte rätt alternativ och blev ofta glatt överraskade när de rätta svaren lästes upp. Man kan till och med leva med att vi skrev "Yardbirds" istället för "Jeff Beck" på "Hi Ho Silver Lining"...

Men visst var det lite nervöst. Eftersom man ständigt ville se hur vi låg till och jag (allvarligt talat) tycks se sämre med brillorna med tiden så blev man ofta stående vid scenkanten. Det var även då Tobbe kom med repliken "Jo, Robert, du leder". Just då var det förstås inte tid för att påpeka att det i så fall berodde på att vårt mer än vanligt goda lagarbete. Det var lite '98 i luften där ett tag. Men sen får man se om det håller i sig då man idag även ska möta de åtta elitlag som inte var med igår.

Som sagt, ska man återgå till att vara ödmjuk så är vi i alla fall i final och lär som sämst komma på en sextonde plats. Fast det hade vi väl inte tänkt?