It's beardrock, baby!

Undertecknad drog ju till Stockholm några dagar för en konsert med Band of Horses och allt gick ju så bra som det nu bara kan gå. Ja, vi var visst fler där från ön även om jag hade svårt finna mina landsmän (hej, Tinka) i folkmängden.

Åkte hur som helst upp om söndagen och hade en lugn kväll i Kärrtorp. Därefter flanerade jag under måndagen i Gamla stan och besökte samma irländska pub som sist (O'Connells på Stora Nygatan 21) där jag fördrev tiden med att läsa den halvdokumentära "Killing yourself to live", om en journalist som följer i spåren av i förtid döda rockstjärnor, medan jag väntade på att min dambekant blev klar för aftonen.

Därefter blev det så en tripp till Globen för att sammanstråla med väninnan och äta lite innan konserten. Nu var det dock lite oklart med om vi skulle äta alls så undertecknad hade smällt i sig en Fish and Chips på puben och därefter fick vi höra att den snikna restaurangen som vi hittade bredvid entrén enbart tog emot ÄTANDE gäster. För övrigt ska jag tlllägga att Globen City (denna förfärliga svenglicism) som jag inte besökt sedan 1993 är ett extremt otrivsamt område med en futuristisk och monumental arkitektur som mest får en att känna sig bortkommen. Samma sak gällde även restaurangen, stor som en maskinhall i glas och metall och med få besökare. Vi proppade snabbt i oss maten så vi kom därifrån. Personalen var därtill framme och frågade "smakar det bra?" minst tre eller fyra gånger så man får anta att de inte hade så mycket att göra.

Efter diverse irrande (man hade löst in våra biljetter medan vi åt så vi inte behövde gå ut igen) hittade vi i alla fall till dels en garderob och därefter till själva Annexet som ju var rätt trevligt. Som det nu föll sig hamnade vi rätt långt bak eftersom vi inte lämnade bar-området värst mycket under de följande timmarna.

Någon gång där efter 19.30 trodde vi först att Band of Horses klev på men sedan visade det sig att en kvinna började sjunga och att hon därtill räknade in låten på svenska. I cirka två låtar hann vi nu fundera över vad vi såg innan gruppen i mellansnacket presenterade sig som First Aid Kit, en grupp som Mr. T avfärdat som rätt mesig (vilket jag håller med om). De var dock lite roligare live än på platta.

Omkring 20.45 ramlade Band of Horses in på scenen (till tonerna av Bruce Springsteens "Tenth Avenue Freeze-Out" och presenterade sig med "We're Band of Horses, We'll play songs for you!", något som man därefter gjorde i halvannan timme. Jag tror man nog avverkade så gott som hela den nya plattan, "Infinite Arms" plus en del äldre som jag inte har riktigt lika bra koll på även om jag nog ändå tyckte varenda låt lät bekant då jag ju lyssnat på hela deras repertoar. De visade sig för övrigt vara en mycket starkt liveband och vida rockigare live än på platta. Publiken var mycket blandad och alldeles framför oss hade vi exempelvis två 20-åriga damer som egentligen inte såg ut som om de skulle gå på Band of Horses. Därtill betedde de sig som om de varit på Metallica-konsert, eller något.

Efter konsertens slut förpassade vi oss snabbt till en mysigare lokal, långt från Globen City. Det blev lite sent. Tisdagen fördrevs mest med att besöka affärer och köpa coola kläder (Mod and Rocker Shop, Tulegatan 39), fika med gamla vänner, äta middag med söta väninnor och annat som är roligt här i livet. Preliminärt lär det redan nästa helg bli en ny konsert i Stockholm, om allt går som det ska, men då inom en HELT annan genre.