söndag 12 februari 2017

Mellangiss 2017 - rapport

Dagen då Mellangiss 2017 skulle stunda började inte så bra då jag efter en orolig natt med många sömnavbrott vaknade och kände mig allmänt ruggig i vad som verkade vara något slags hopkok av förkylning och influensa. Meddelade så snart som möjligt killarna detta så de visste vad de hade att vänta. Situationen kändes ju knappast bättre av att Tomas också meddelade att han kände någon slags förkylning på väg.

Nåväl. Gjorde det bästa av situationen. Lyssnade på några sista låtar innan jag gick in i avslappningsperioden precis innan tävlingen. Badade. Lyssnade på Neil Youngs "Tonight's the Night" och "Rust Never Sleep". Blev upplockad och for ned till Wisby Strand.

Hälsade på lite folk men kände mig på grund av mitt tillstånd inte översocial trots att det normalt är halva nöjet att spankulera runt och prata med folk. Och så ville jag ju inte smitta fler än jag kunde undvika. Tävlingen drog igång punktligt efter introduktion av producenten Örjan Hillbom. Vi kunde ganska tidigt konstatera att man i de olika kategorierna höll en snäll nivå vilket är nödvändigt då  man har en deltagarskara på runt 400 personer. Inledande intron gick väldigt bra, liksom påföljande 90-tal där vi var på mammas gata mer än någonsin. Vi spikade kategorin även om jag var på vippen att stjälpa det då jag skrek "Ministry" då man spelade Rob Zombie. Lyckligtvis ändrade jag mig efter en stund.

Covers gick väl rätt bra även om vi grämde oss att vi skrev Los Lobos istället för Gypsy Kings på den där spanskspråkiga versionen av "Hotel California" som vi alla hört i "The Big Lebowski". Jag gissar att de nedresta Stockholmslagen (som annars var brutalt överlägsna från start) åtminstone blåste Gaston Bros tolkning av Smaklösa. Gick även väldigt bra på 60-talet även om vi här märkte att vi tappade placering efter varje räkning. Vi hade väl börjat tvåa och sedan var det stadigt trea, fyra och så vidare. Vårt mål var ju ändå tio i topp. Under första halvan av tävlingen kände jag mig för övrigt kokhet men för variationens skull övergick detta framåt sena eftermiddagen i frossa.

Kategorin med arrangörernas favoritvideos var rolig även om det var en och annan som vi blåste. Vi var exempelvis inte så bra på Busta Rhymes och Green Jelly figurerade visserligen i diskussionen men vi skrev Offspring i brist på annat. Kategorin "Unplugged" blev lite knepig för oss då vi till en början tänkte "Unplugged! Ah, det är grejer från 90-talet, Peace of cake". Och sedan dök det plötsligt upp artister som inte ens var påtänkta på 90-talet (Katy Perry). Vi fick plötsligt bredda vårt tänkande samtidigt som vi alla konstaterade "Va, kör de ännu Unplugged? Det är väl ingen som tittar på MTV idag?" Så alltid lär man sig något.

Vi klarade den påföljande housemixen ganska bra trots stadigt sjunkande form. 70-talet fick dock rätt bra även om vi blåste Minnie Ripperton (hade dittills hört en låt med henne, "Loving you") och vi köre även på Sonic Rendezvous Band och "City Slang" (av ett par bemärkta popgissare utnämnd till världens bästa låt). Kvinnliga hjältar gick väl även de ganska bra även om vi rörde ihop Ella och Billie. Klarade nutiden väldigt bra även om vi gjorde en sådan där klassisk sista-minuten-ändring trots att vi skrivit rätt svar. Men den här gången tog jag i alla fall "Knäpper mina fingrar" med Linda Pira som även spelades i Popgiss 2016 trots att jag är väldigt säker på att jag absolut inte hörde den (troligen var jag på toaletten just då).

Vi låg nia efter pausen med mat och värre skulle det bli. Vi var inte helt nöjda med vår insats på andra omgången intron. Raset fortsatte efterhand till plats 11, plats 13... och jag började bli en smula stingslig, ska jag erkänna. Vi gjorde en rätt bra insats på 00-tal. Tog exempelvis System of a Down utifrån devisen "Om sångaren sjunger på ett väldigt märkligt vis så är det SOAD". När andra vändan med videos kom så blåste vi (nej, Rootmoset mörkar aldrig sina musikaliska tillkortakommanden) Blurs "Coffee and TV" en låt som ingen av oss troligen hört på år och dag samtidigt som vi tydligen inte sett videon. Vi hade skrivit Weezer men fick ändra på det när de riktiga Weezer dök upp.

Kategorierna "Hand clap", "Marching Drums" och "Cowbell" var underhållande och beredde oss inga större bekymmer. 80-talet var också mycket trevligt och det var väl just trevnaden så höll mig uppe då jag just då helst ville dra två tjocka täcken över mig och svettas ur mig min flunsa. Mot slutet kom "The Gamble", en kategori där du kunde sopa hem rätt många poäng. Som det visade sig skulle vi ta tolv poäng i den kategorin. Men just var jag så pass usel så jag tog mig hemåt och bad Tomas sms:a mig resultatet. Vi hade blivit tia tack vare vår insats där på slutet. Så jag var väldigt nöjd när jag alltså drog de där två tjocka täckena över mig.

Tomas var på hugget hela tävlingen och var en god protokollförare därtill. Kjelle hade gjort en heroisk lyssningsinsats innan tävlingen vilket också betalade sig. Vår Kennet såg till att styra upp saker och hålla ordning i klassen, så att säga. Det är alltid roligt att tävla med dessa killar. Särskilt när det är en så trevligt anordnad tävling. Nivån var för ett hyfsat lag som oss ganska snäll men då vi ändå tappade en och annan poäng mot de absoluta topplagen (som aldrig tappade något enda poäng) så innebar det ju att vi sjönk där i början. Men vi kunde lyckligtvis rädda situationen på slutet och uppnådde därmed uppsatt mål. Stort tack till arrangörerna Migraine Boy och deras stab, inklusive Örjan Hillbom. Och förstås till alla tävlande.

söndag 5 februari 2017

Rootmosets resultat: 1998 - 2016


För den som eventuellt är road av vår dagsform så har jag rotat i arkiv och dagböcker för att få fram våra resultat. Ja, i vissa fall mindes jag tydligt men i andra fall så ville man inte minnas så då blev det arkivmaterial fram.

1998: Etta. Jag svär på att detta inte är en efterhandskonstruktion men under tävlingens gång kände vi nästan på oss att vi skulle vinna då vi kom tvåa i första deltävlingen (seedningen) och sedan komfortabelt vann varenda gång. En rad trevliga rundor på Effes med endast 24 lag.

1999: Inget Mellangiss men en massa jobb inför Popgiss 2000.

2000: Arrangörer.

2001: Inget Mellangiss. Inte vad jag vet i alla fall.

2002: Tvåa. Vi var helt nöjda då vi inte gärna hade blivit arrangörer igen. Pallplats satt fint.

2003: Uppdelade i två lag där vi blev åtta (jag och Kennet) respektive fyra (Kjelle och Tomas) även om jag inte är helt säker eftersom upplägget hade många delar. Vi var uppe på scenen och tryckte på knappar, om jag får tro min dagbok. Kneippbyn.

2004: Katastrof-gisset. Vi vet inte var vi hamnade eftersom man hade ett utslagningssystem och vi alltså slogs ut i KVARTSFINAL. Vi var riktigt jävla dåliga förlorare så vi var inte på plats under semifinal och final. Det är ju liksom inte roligt att se en tävling när man är utslagen.

2005: Femma. Här fick vi ju tävla tillsammans också. För övrigt mycket skönt att man med tiden helt slopade de där tvåmannalagstävlingarna som inte är vår grej överhuvud.

2006: Nia. En placering som vi nog tyckte var dynga på den tiden men som vi är helt nöjda med numera. Vi hade ju redan varit nere på botten, dessutom. Åter på Borgen, för övrigt.

2007: 30 (mitt och vår vikaries lag) samt 14 (Tomas och Kjelle) respektive. Uppdelning är inte bra för oss och en av oss var bortrest, som sagt. Det hela ägde rum på Borgen.

2008: 14. Fortsatt förfall. Nog om det.

2009: Trea. En närmast chockerande uppryckning, kort och gott. Glada var vi.

2010: Sjua. Sista gången på Borgen. Var väl hyggligt nöjda och då var vi ju bättre än -08...

2011: Fyra i det ökänt svåra mellangisset på Wisby Strand.

2012: 10. Ja, som sagt... tio i topp, i alla fall. Kraschade lite på slutet trots att vi alltså bitvis klarade oss oerhört bra på just ny musik. Här märktes det ändå att vi åter börjat lyssna på samtida grejer.

2013: Trea. Och detta trots att jag av privata skäl var svårt distraherad.

2014: Sjua. Då var jag heller inte på plats i finalen, ska nämnas. Åter på Hwitstjerna, liksom 12 - 13.

2015: Femma. Sista (?) gången på Hwitstjerna.

2016: Nia i det Popgiss som fick på Donners event.

Allt som allt har vi sedan 2009 alltid legat på tio i topp och några gånger på pallplats. Hoppas härmed att vår dagsform ska vara så pass bra så vi kan upprätthålla denna standard i alla fall.