söndag 18 februari 2018
Popgiss 2018 - deltävling ett
Så har första vändan i Popgiss 2018 gått av stapeln. Datum var 17 februari och det hela ägde rum på Donner Event klockan 13 med totalt 66 lag närvarande (även om jag misstänker att det lag som kom sist med 0 poäng helt enkelt hade lämnat Walkover). Antalet lag är härmed något lite mindre än för två år sedan (73 eller 74 lag) så det är möjligt att intresset för "världens kanske viktigaste tävling" nu har nått sin topp.
Så här 26 år efter start är Popgissmaskineriet mer välsmort än någonsin och jag kan inte minnas minsta lilla malör av något slag igår. Tvärtom hade man rentav så gott om tid så att man generöst körde några kategorier (exempelvis "intron") två gånger. Det hela startade punktligt vid 13 då "producenten" och Popgiss-legenden Örjan Hillbom greppade micken och förklarade tävlingen öppnad samt gav lite allmän information (bland annat om nytt förfarande vid vinst, något som det nog kommer att bli diskussion om) varefter 2016 år vinnare och årets arrrangörer, Bobby Tonys, tog vid.
I mångt och mycket var det ett klassiskt upplägg men Bobby Tonys pysslade inte så mycket med effektsökeri i form av snitsiga filmer och liknande utan gick rakt på själva tävlingen. Det blev decennierna från 50-talet till 10-talet, svenskt, covers, duetter, intron och även ett par specialkategorier. Temat för Popgiss 2018 är ju "festival" och detta märktes just i form av specialkategorier som anspelade på Pridefestivalen och Rock Am Ring.
För Rootmosets del blev det en mycket härlig och trevlig dag lagom efter vårt 20-årsjubileum. Vi kan sammanfatta det med att vi var ganska jämna och någon "krasch" infann sig lyckligtvis aldrig riktigt även om vi givetvis sviktade här och där (för annars hade vi ju inte blivit sexa). Tidigare i tävlingen hade Kennet och Kjelle haft en nästan hetsig diskussion om med vem Meat Loaf sjöng i vilken låt och då köttlimpan även dök upp denna gång så återkom vi till ämnet. Det här var enda gången under kvällen då jag självsvåldigt kladdade dit "Ellen Foley" innan vi lämnade in eftersom jag vågade sätta mitt huvud på att det var hon (och jag fick behålla huvudet). Kjelle drog annars till med namn som Eruptions ("I Can't Stand the Rain") och värkte fram Silver Convention medan flertalet av oss ofta kunde diskutera fram svar sinsemellan.
I flera fall ingick även följdfrågor, ofta kopplade till själva kategorin snarare än enskilda låtar. Vi är ju lite kalenderbitare och det var roligt att få sig detta till livs. Överlag gick det väl även ganska bra där. "Vi rör oss fritt mellan Orb och Pantera" som Tomas vid ett tillfälle sa, apropå den bredd som väl i grunden är vårt styrka.
I toppen låg flera favoriter. Dr Zoom and the Sonic Boom gick som vanligt med napeoleonsk frenesi in för att krossa allt motstånd och även om de inte ledde till en början så drog de snart ifrån och det var på slutet 14 poängs skillnad gentemot tvåan, Looseville USA (laget som på ett så försmädligt vis snuvades på segern i Popgiss 2010). Som det ser ut nu är Dr Zoom knäckande överlägsna men vi ska inte räkna ut Looserville, Bat Out of Skarphäll, Nine Inch Snails eller Bonobo. För egen del är vi fullt till freds om vi allt som allt hamnar på tio i topp och ändå får bevisa att även ett riktigt gammalt lag kan vara med och slåss i toppen. Men vi får som sagt se hur det slutar om en månad. Allt som allt kan jag i alla fall konstatera att Popgiss 2018 har börjat mycket snyggt och professionellt. Det var bra blandning på musiken och några riktigt hemska låtar förekom inte heller, vad jag minns.
tisdag 13 februari 2018
Rootmoset 20 år!
I oktober 1997 var jag på besök hos
min gamle barndomsvän Anders i samband med en fest i hans villa en
lördagskväll. Jag hälsade på ett antal andra gäster, däribland
några av hans kollegor från LM Ericsson. Föga anade jag att det
bland dessa människor som jag av pliktskyldig artighet gav ett
snabbt handslag fanns ett par som skulle bli mina vänner och
följeslagare under 20 år framöver.
Det gick ett par månader. I december
1997 eller januari 1998 (men snarare det förstnämnda) ringde Anders
mig från jobbet. Konversationen gick ungefär som följer.
”Jo, tjena, det är Anders!”
”Tjena!”
”Du! Jag står här tre
jobbarkompisar som ska va' me' i nån' sån här musikfrågesport...
ja, Popgiss heter det. De behöver en fjärde person... nån' som kan
sån här konstig musik. Och det är ju DU, det! Vill du va' me',
eller?”
”Öh, jo...”
Min gamle vän gick (och går
fortfarande) rakt på sak. Så jag accepterade inför hans raka
fråga. Fick ett telefonnummer till en av de andra deltagande. Tomas
hette han. Jag tror vi hade ett artigt och lite stelt samtal en enda
gång innan första tävlingen som (detta mindes jag inte under några
år utan fick här konsultera min pålitliga timdagbok) ägde rum på
all hjärtans dag, 14 februari 1998.
Jag kom sålunda till tävlingen på
gamla goda Effes, ett ställe som jag för all del kände mycket väl
till eftersom jag varit en regelbunden besökare sedan ganska exakt
våren 1994. Jag anlände i hygglig tid i början av eftermiddagen
och åter utspelade sig en komisk dialog när jag mötte tjejen som
satt i kassan.
”Jo, hej, jag heter Robert och jag
ska tävla.”
”Jaha, vad heter laget då?”
”Öh... det vet jag inte.”
”Jaha, vad heter de du ska tävla med
då?”
”Öh... det var en som hette
Kristoffersson...”
(bläddrande i någon slags rulla)
”Här! Laget heter Rootmoset.”
(”vilket jävla namn” hann det fara
genom mitt huvud)
Sagt och gjort. Jag betalade och gick
in. Irrade mellan borden som stod uppställda. Jag hade ju ingen
aning om vem jag skulle tävla med överhuvudtaget. Plötsligt fick
jag dock se två killar som jag kände igen från just den där
festen i oktober 1997. Annars hade jag nog fått irra länge till
eller också fått begära efterlysning via folket på scenen (Örjan
Hillbom och SIN lag 2, vilka jag då inte heller visste något om).
Jag gick fram och presenterade mig.
Kände mig lite nervös. Det blev ju inte bättre av att de båda
männen, särskilt den yngste, förklarade att han var inne på ”pop
och rock” och att veckans värsta kväll på jobbet var när P3
dans gick (jag sa inte så mycket om att jag själv mest var inne på
dansmusik just då). Den äldre pratade lite om sin nyligen timade
40-årsdag. Den fjärde killen, Kjelle, anlände lite senare, en vana
som förblivit under åren (NB: Kjelle har aldrig missat en tävling
under de 20 år jag känt honom men han är avspänd angående
tider).
Det här var början till Rootmoset. Vi
kom ganska väl överens från början men även om vi, som många
vet, gick och vann hela rasket 1998 och sedan fick arrangera Popgiss
2000 så tog det lite tid innan Rootmoset ändå svetsades samman
till den enhet det är idag. Men då gick det istället desto
fortare. Popgiss har varit en ingång till en värld fyll av musik,
passion och vänskap. Jag tackar alla sköna människor i denna krets
för det men särskilt mina goda vänner i Rootmoset: Kennet, Kjelle
och Tomas med vilka jag nu tävlat i 20 år. Rock on!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)