Popgiss 2024, kvaltävling

Så kom då den dag då The Feeling Groovies skulle Popgissdebutera. För egen del hade jag, Robert, kvällen innan varit på ett litet giss med tema glamrock och eftersom vårt lag var rätt bra på gammal musik så sopade vi hem detta med 21 av 25 möjliga låtar. Bra början på helg med musikfrågesport, kort och gott. Hade gått och lagt mig vid 22 på fredagskvällen vilket dock innebar att jag vaknade prick 06.08 men hade då ändå gjort mina åtta timmar i sängen och var ganska pigg.

Viss förvirring uppstod dock då Kenneth och jag missförstått varandra om lunch så efter ett telefonsamtal tog vi ett snabbt beslut om att äta hemma. Blev sålunda hämtad av Kenneth 12.30 samtidigt som Hanna och Tomas kom från sina håll. Det blev det vanliga promenaden från Östercentrum till Donners Event och på vägen ner träffade vi muntra gissare som strömmade till. Jag hade faktiskt bara på mig min kavaj för att jag av ren lättja skulle slippa trängseln vid garderoben och att sedan även försöka hitta mitt ytterplagg när alla sedan ska hem på samma gång.

Det kramades och skakades hand som vanligt och stämningen blev sådär hjärtlig i största allmänhet. Det var nästan värre folkvimmel än vanligt (kändes det i alla fall som) och det var verkligen lätt att missa en och annan person. Somliga hann jag bara säga hej och inte så mycket mer till under dagen trots att jag gärna fått mig en pratstund. Men så är det nu en gång på Popgiss. Kunde dock notera att det var ett antal intressanta och slagkraftiga konstellationer på plats denna dag.

Tävlingarna går ju numera som ett väloljat maskineri och evenemanget började punktligt då Örjan presenterade det hela för att strax därpå lämna ordet till arrangörerna Nine Inch Snails som faktiskt var hela fem personer denna gång.

Man hade stuvat om lite med decennierna och hade skivomslag, följdfrågor och låtar från olika decennier på ett papper vilket gjorde att man fick vara lite uppmärksam. Tävlingen sparkade trevligt nog igång med Beastie Boys ”Intergalactic” (när hip hop var bra på riktigt) då temat var nittiotal, nästan vår favoritgren. Det var dock inte helt lätt och vem som gjort den gamla eurotechnohiten ”Freed From Desire” hade jag helt glömt bort. Ett av tävlingens roligaste utfall blev då det kom något rockbaserat framfört av kvinnor. Ja att det var kvinnor menade bland annat tre av oss till dess att Kenneth sa ”Det är för fan snubbar som sjunger” varvid han slängde fram ”De här MMM Bop?” Vi hade inget att förlora utan skrev just Hanson (som jag kan exakt en låt med) och det var Hanson! Att sätta just detta hade Kenneth troligen inte räknat med då tävlingen började. Knappt vi heller. Vi krånglade dock till det med att skriva ”Mick Jagger” eftersom vi inte kan moderna Stones-plattor (allt efter ”Steel Wheels” från 1989). Gamla one hit wonder-sångerskan Diana King gick lätt att få fram men Stephen Simmonds ”Tears Never Dry” fick jag verkligen värka fram och jag var ett tag förtvivlad över att blåsa en poäng på glömska. Men det löste sig.

Gissets grovjobbare var annars Tomas som fick många goda inpass från Hanna angående inte minst modernare musik. Exempelvis tog Tomas den trevliga akten ”Girl in Red” (som jag måste kolla in) medan Hanna tog Dina ögon, en nyare svensk grupp som jag helt missat. Lagom då vi satt och kände oss nere med kidsen under näst sista tjugotalslåten, ”Kite” med Benjamin Ingrosso, så fick vi höra att vi skulle lämna in papperen. Vi hade alltså missat en låt! Arrangörerna var dock snälla. Detta hade skett någonstans på låt nio eller tio och det var akter vi inte ens hört namnen på tidigare. Dock var vi alla förbluffade. Det var för övrigt ett mycket städat giss så ölen kan inte anklagas för detta utan möjligen att vi lät våra munnar gå lite för mycket.

Därefter kom en del dansmusik. Tyvärr har gubbtjyven (alltså jag) blivit så petig med dansmusik på äldre dagar så jag sittdansade nog bara till Leila K:s ”Electric”. Jag kan å andra sidan inte sittdansa bättre än jag dansar. Vi tappade ganska mycket på kategorin ESC/Melodifestival. Sextiotal var okej även om vi insåg att ingen av oss direkt gått in för The Hollies men lite mer udda akter som Fontella Bass (”Rescue Me”) eller The Electric Prunes kom ju lagom till pass. Vi var dock sämre på soul men Kenneth klämde exempelvis Wilson Pickett.

Strulade till det två gånger med hårdrock då jag skrev Napalm Death när Cannibal Corpses ”Hammer Smashed Face” (som jag lyssnat på under förmiddagen) kom. Jag måste komma ihåg att band med sångare som låter som om de attackspyr genom förstärkare rimligen bör heta Cannibal Corpse. Kenneth och jag satt även och vacklade kring om det var Mercyful Fate eller King Diamond och så skrev vi det senare när det var det förra. Senast jag själv spelade Mercyful Fate sa jag till publiken att ”Jag söker en grupp” för det är en extrem kuggfråga som man lätt åker dit på.

Vi tappade allt som allt en del på 00-talet och på låtar från före 1960 (även om gissfavoriterna Ink Spots borde ha klarats av). Country och rap var vi väl inte mycket bättre på men vi spikade kategorin ”instrumentalt”. Roligt nog hoppades jag innan att ”Children” med Robert Miles skulle komma och det gjorde den otroligt nog också. På intron tog vi 16 av 20 möjliga

Vi hade en del problem med kategorin ”Covers” och ”Samplingar” (besvärligt då man inte hört originalet och sitter och stirrar framför sig). Duetter var vi som så ofta usla på. Vi fick äntligen till det med hårdrocken då Kenneth på tiotalet satte Five Finger Death Punch. Sjuttiotalet var hackat och malet. Vi kunde discokungen Sylvester men hade glömt Norrbottens järn. Tävlingen avslutades sedan kring 22 med ett allsångstema.

Detta sålunda några nedslag ur hur vi upplevde tävlingen. Egentligen var vi ganska nöjda med vår insats men det var en stor uppslutning av extremt duktiga lag och en missad poäng hit eller dit gjorde av vi slutligen rasade igenom tabellen och landade på en tjugondeplats med placering i Division 2 i tävlingen. Vi får väl se hur detta kommer att gå 23 mars. Dock hade vi väldigt roligt. Det går givetvis aldrig att göra ett giss som passar alla och det kommer alltid kategorier som man är eller mindre förtjust i. Det var dock ytterligt få nummer igår som jag verkligen satt och hatade och det var varierat utifrån premissen ”Något för alla”. Troligen var detta ett av de bättre Popgiss jag har upplevt på många år så det är egentligen bara att lyfta på hatten för arrangörerna.

Inför Popgiss 2024

 

Häromkvällen höll jag, Robert, ett lite rockgiss och påpekade för deltagarna att jag snart blir 52 år men att det just denna dag, 14 februari, var 26 år sedan jag för första gången deltog i ett musikgiss av något slag. Med andra ord har jag lagt halva mitt liv åt musikgissande och det tar onekligen en stor del av min tid. Kollegorna på jobbet skojar med mig om detta. Häromdagen, då det hölls ett giss på jobbet, så kom jag in i matsalen och insåg att jag inte hade någon penna. Gick fram till ett gäng kollegor och frågade "Har ni penna?" varvid jag slog mig ner vid dem. Alla vid bordet blev glada för här kom ju en "professionell musikgissare" in i laget (vi blev tvåa eller trea eller något i den vägen). 

Livet som gissare går givetvis upp och ner. Ibland har jag tänkt att jag bara vill hoppa av och ofta känner jag att "fan att man inte kan lyssna på musik på normalt vis längre". För ursprungligen var ju gissandet bara en kul grej som man kunde hålla på med därför att man lyssnade mycket på musik. Och den musik jag gillade var ofta den musik som kom på gissen. Men sedan svällde det hela ut. Det kom nya generationer och musik som jag i värsta fall hatade på gissen. Det förekom att jag bara satt av tiden på större som mindre giss och tänkte "Vad i helvete håller jag på med det här för när jag kunde sitta hemma hos några vänner och bara dricka öl och höra på exakt den musik vi vill höra på?"

Ja, varför håller jag ännu på med det? För gemenskapen, för vänskapen, för den otroliga stämning som ändå uppstår när ett antal musikintresserade sammanstrålar. Även om jag ibland suckar över att jag inte kan någon nyare musik så kommer jag ibland ändå in i en andra, tredje eller fjärde andning och plockar en och annan ny låt. Eller så råkar arrangörerna spela de numera mer nischade saker som jag gillar. Idag blir det Popgissdebut för vårt lag The Feeling Groovies och vi går dit helt förutsättningslöst. Det får gå som det går. Men roligt ska vi försöka ha i alla fall.