fredag 29 april 2016

Rootmoset har medvind

För läsare som eventuellt väntar på en rapport från finalen i Popgiss så måste jag tyvärr meddela att den mer detaljerade rapporten låter vänta lite på sig då facit och annat ännu inte är ute på hemsidan. Så det blir mest några positiva reflektioner kring den senaste tidens tävlingar och Rootmosets dagsform i sitt 16:e år.

Popgissfinalen var riktigt kul även om jag vet att folk efteråt hade de mest varierade åsikter om musiken och de olika genrerna. Dock är det ju ändå ytterst arrangörerna som väljer musiken och man kan inte göra alla glada. Den vanligaste trenden var väl att lite äldre deltagare klagade över "för mycket modernt" och/eller "för lite gitarrer". Å andra sidan minns jag hur yngre personer (och helst då tjejer) för några år sedan beskrev själva tävlingen som "Gubbrockgiss". Så det går aom sagt aldrig att göra alla glada. Rootmoset hade hur som helst en bra eftermiddag och kom totalt sexa i den tredje deltävlingen och var därmed säkrade för finalen där vi kom nia. Den var dock ganska svårt men vi kunde konstatera att det kanske var vårt bästa resultat i stora Popgiss på mycket länge.

Igår deltog vi så i april månads CreppyQuizz där vi, till vår egen relativa förvåning, ledde hela kvällen och sopade hem en visst med totalt 99 poäng av 129 möjliga. Även det var en skön bekräftelse på att vi faktiskt är i ganska fin form och igår gjorde vi även en klassisk laginsats där alla bidrog och vi kunde snacka ihop oss på bästa Rootmoset-manér. Jämte de vanliga Creppyquizzen ser vi nu fram emot höstens stora Distgiss och jag tror även det dyker upp något Music & Quiz där under perioden. Vi har i alla fall redan delat upp den hårda musiken mellan oss. Får väl se vad det blir av det.

To be continued...

lördag 9 april 2016

Lärdomar av 16 års musik

Det lär komma en rapport om den rafflande finalen i Popgiss 2016 men innan dess tänkte jag förströ er med några kommentarer angående vårt träningsläger innan själva tävlingen. Jag vill först ge en eloge till Kjelle, en man som verkligen offrar sig för laget, då han lovade att lyssna på de otaliga flick- och pojkbanden från 1990 och framåt. Det blev varannan dag pojkband och varannan dag flickband. Jag har från säker källa att hans hustru vid minst ett tillfälle utbrustit "Jag är så jävla trött på pojkband!" Lyckligtvis kom det åtminstone en låt som Kjelle klippte genom sitt idoga lyssnande även om han även hade att svårt att smälta sådant som NSYNCS slakt på "More than a Feeling"...

Själv matade jag igenom totalt 152 speltimmar med hits från 2000 till 2016. Det blev en grovlyssning men jag lyssnade även om i några fall. Jag har härtill även dragit några slutsatser (som ni kan ta med eller utan humor, beroende på er musiksmak).

Låter det som en förkyld vit kvinna - troligen Britney Spears.

Låter det som en förkyld svart kvinna - troligen Rihanna.

Extra allt i sången - troligen Beyoncé. Är det flera bakom kan det vara Destiny's Child.

Pojkbandsballad. Pick and chose. Det kan vara vem som helst av dem då de alla låtar lika. Låter det lite Max Martin-aktigt (stomp, stomp, stomp och DÄR kom refrängen) kan det vara Backstreet Boys även om den rackaren även skrev låtar åt resten av gänget. Finns det någon röst i smeten som låter lite välbekant så är det troligen Take That med Robbie Williams i sättningen (nytt eller gammalt). Är det bara en som sjunger och det låter som en korsning mellan en lätt Van Morrisson och Hothouse Flowers är det troligen Ronan Keating.

Hel- eller halvporriga flickbandslåtar. Troligen Sugababes eller Pussycat Dolls. Men det finns en drös till dessvärre.

Stånkig och stönig sängkammarsoul. Troligen Jason DeRulo. Presenterar han sig i början som Jason DeRulo så är det troligen han.

Linkin Park eller Limp Bizkit? Därom tvista de lärde. Linkin har dock lite mer dov sång och mer putsat gitarrmangel (det lät motsägelsefullt men det är så man kan beskriva dem). Limp rappar lite mer.

Creed, Nickelback eller någon annan av de där lättgrungebanden med skitnödig sång? Omöjligt att svara på. Men testa att slänga in Nickelback utifrån principen "krångla inte till det".

Stekarhouse? Samma som ovan. Krångla inte till det utan skriv Ddvid Guetta.

Your average hip hop? Jäkla svårt. Chansa på antingen Jay-Z eller Kanye West. Statistiskt bör du få rätt förr eller senare.

Det är ungefär de stalltips jag kan ge efter att ha matat igenom alla dessa timmar. Mycket av listmusiken är som så ofta menlös eller rentav outhärdlig men det finns alltid en del guldkorn.

fredag 1 april 2016

Popgiss 2016 - deltävling två

Så var det 19 mars 2016 och deltävling två i Popgiss. Vi hade suttit febrilt och matat musik hemma eftersom vi förstås inte hade en aning om vad som komma skulle efter den "svenska" deltävlingen. En brittisk? En amerikansk? Efter presentation av MC Wennblad och några uppvärmningslåtar så förstod vi ganska snart vart det barkade hän.

Vi hörde nämligen ingenting nyare än något från sent 80-tal (Sidney Youngblood och Pixies) och mycket riktigt så presenterades i samband med facit "de antika spelen", alltså enbart musik från cirka 1950 till 1990. Det var för övrigt nu jag noterade att jag hade rätt rejäl nytta av mitt träningslyssnande. Eller skulle komma att få det, snarare. Mycket i inledningen var skäligen enkelt (för oss i alla fall) men där fanns ändå en del luringar. Roliga följdfrågor kom också att presenteras vid varje pass. Eller gren.

Det var exempelvis inga svårigheter med att veta vem Beatles kompade i början av karriären (Tony Sheridan) men vi kom banne oss inte ihåg i vilken västtysk stad Elvis gjorde militärtjänst. Att Rose Mary Clooney gjorde "Mambo Italiano" lärde jag mig under träningen men ingen av oss kom ihåg att det var Bobby Vinton (bland alla smörsångare) som hade gjort "Blue Velvet". Bommade även Skeeter Davis vackra "The End of the World" och för andra gången blåste vi de jävla Love Affair (de ska inte hända en tredje gång)!!!

Även andra halvan av 50- och 60-tal var lite kvistig så vi var glada när gamla vänner som The Who och Stones dök upp. Det blev lite mer behändigt på 70-talet. Hade varit skandal om vi inte vetat att Hipgnosis designade Pink Floyds skivomslag, exempelvis, eller delar av Huey Lewis & the News kompade Elvis Costello i början av hans karriär. Kjelle började gnistra under 70-talet och resonerade sig tillsammans med Kennet fram till svaren i några fall. Särskilt senare halvan av 70-talet var vi nära att spika då vi mer eller mindre bara kunde skratta oss igenom de för oss kända låtarna, hits eller obskyra. Kändes bra vid det laget.

Under 80-talet brakade Tomas igång på allvar och även en del av mina egna gamla favoriter dök upp så det blev ännu en avspänd stund. Trots att vi inte visste att Paul McCartney hade släppt sju(!) album under 80-talet. Följdfrågorna på andra halvan av 80-talet klarades av nästan i förbifarten (fyra av fem rätt) samtidigt som vi så gott som spikade omgången. Var i alla fall bäst på någon av 80-talskategorierna, tror jag.

Några intron följde innan vi gick gissa billboardettor. Detta gick väl hyfsat även om vi kan konstatera att mycket konstigt kan bli etta på billboard. Vi tog oss något så när igenom duetter (dock inte bäst, som sist). Därefter följde lite kvinnliga artister och till sist manlig hårdrock/punk och annat roligt bröt. Till vår förvåning och stolthet hade vi nått en fjärdeplats innan kvällen var över och ligger i skrivande stund sexa i hela tävlingen. Om inte arrangörerna nu spelar oss århundradet Popgiss-spratt så kan vi vara ganska säkra på att det är musik från 1990 och framåt som kommer i finalen. Så denna vecka har vi vetat på ett ungefär vad vi ska lyssna på alla fall. Mycket 00-talet har det blivit.

Spänningen är olidlig inför finalen 9 april. To be continued...