Den här senaste veckan har det inte blivit så mycket nyare musik men det kan väl dels bero på att det inte var så mycket som föll mig på läppen samt på det faktum att gamla hjältar ska ha mitt öra ibland också.
Foxygen - We are the 21st century ambassadors of peace and love (album, 2013)
En grupp som gör pastischen till skön konst. Nästan hela det sena 60-talet seglar förbi här.
David Byrne & St Vincent - Love this giant (album, 2012)
Ja, det låter som... St Vincent med David Byrne på sång? D.v.s. fet orkester plus Talking Heads-bossen.
Villagers - Awayland (album, 2013)
En sån där grupp som Andres Lokko gillar. Får nog lyssna igen.
Andy Stott - Luxury Problems (album, 2012)
En spännande technoplatta från förra året som inte hunnit poppa upp på Spotify än. Dumt.
Och så var det ju tävling 24 januari. Rootmoset var egentligen nöjda med sin insats. Tyvärr var det fler som var ännu mera nöjda så en femteplats blev det. Men skam den som ger sig. Stort tack till arrangörerna i varje fall.
onsdag 30 januari 2013
måndag 21 januari 2013
Heta vax vecka 3 2013
En liten innovation är att vi från och med nu kommer att lägga ut lite uppdateringar på nya skivor som vi har funnit intressanta. Det roliga är ju även insikten om att man ett eller två år senare sitter och stirrar på sitt gamla inlägg och tänker "varför i helvete kom den här dagssländan med?" Men det är ju som sagt grejen. Här är i alla fall lite saker som jag, Robert, lyssnade in mig på under vecka 3 i herrens år 2013.
Everything Everything - Arc (album, 2013)
Dutch Uncles - Out of Touch in the Wild (album, 2013)
Det är tydligen sådär 1980 i England igen eftersom folk verkar gilla artrockiga grupper (och alltså inte 1970, för dessa grupper gör låtar om 3 - 4 minuter snarare än 23 - 24 minuter). Ovannämnda två grupper är de som brittisk press just nu lyfter fram som ledande inom denna nygamla skola. Det återstår att se om England kan komma tillbaka efter några lama år. För i det eviga växelspelet mellan UK och USA så leder det senare landet just nu med hästlängder i fråga om coola grupper (helst duos).
The Colours - Easy to Love (Ep-spår, 2012)
För att uttrycka det enkelt: jag vet inte ett skit om denna grupp. Men det är väl någon slags barockpop.
Of Monsters & Men - Little Talks (singel, 2012)
Isländsk sextett som sedan ett par år jämförts med Arcade Fire och lite framgår det väl av denna singel som fanns med på debutplattan från förra året.
Yo La Tengo - Fade (album, 2013)
Legendarisk indie-grupp släpper nytt och låter väl, öh, ungefär som vanligt.
Burial - Truant/Rought Sleeper (singel, 2012)
Dubstepens okrönte konung återvänder med en singel om totalt 25 minuter och det är fortfarande dystra ljudlanskap som är da shit.
David Bowie - Where are we now? (singel, 2013)
Ärligt talat: jag älskar ju Bowie men när jag först hörde hans balladaktiga comeback-singel så var min första tanke "inte bättre än så här efter 10 år från rampljuset?" Men Bowie är ändå Bowie och låten växer efterhand. Ok, inget mästerverk men den håller väl helt klart OK Bowie-standard.
Everything Everything - Arc (album, 2013)
Dutch Uncles - Out of Touch in the Wild (album, 2013)
Det är tydligen sådär 1980 i England igen eftersom folk verkar gilla artrockiga grupper (och alltså inte 1970, för dessa grupper gör låtar om 3 - 4 minuter snarare än 23 - 24 minuter). Ovannämnda två grupper är de som brittisk press just nu lyfter fram som ledande inom denna nygamla skola. Det återstår att se om England kan komma tillbaka efter några lama år. För i det eviga växelspelet mellan UK och USA så leder det senare landet just nu med hästlängder i fråga om coola grupper (helst duos).
The Colours - Easy to Love (Ep-spår, 2012)
För att uttrycka det enkelt: jag vet inte ett skit om denna grupp. Men det är väl någon slags barockpop.
Of Monsters & Men - Little Talks (singel, 2012)
Isländsk sextett som sedan ett par år jämförts med Arcade Fire och lite framgår det väl av denna singel som fanns med på debutplattan från förra året.
Yo La Tengo - Fade (album, 2013)
Legendarisk indie-grupp släpper nytt och låter väl, öh, ungefär som vanligt.
Burial - Truant/Rought Sleeper (singel, 2012)
Dubstepens okrönte konung återvänder med en singel om totalt 25 minuter och det är fortfarande dystra ljudlanskap som är da shit.
David Bowie - Where are we now? (singel, 2013)
Ärligt talat: jag älskar ju Bowie men när jag först hörde hans balladaktiga comeback-singel så var min första tanke "inte bättre än så här efter 10 år från rampljuset?" Men Bowie är ändå Bowie och låten växer efterhand. Ok, inget mästerverk men den håller väl helt klart OK Bowie-standard.
onsdag 9 januari 2013
Rootmosets 2012.
2012 kom och gick och därmed är det väl även dags att säga något om Rootmosets år generellt sett. Lite om de plattor som åtminstone halva Rootmoset helst lyssnade på under 2012 har ju tidigare presenterats. Det kan väl för övrigt sägas att delar av vår lilla grupp avslutade året med en nyårsfest där merparten av musiken som spelades faktiskt var från 2012, vilket vi ändå ser som ett sundhetstecken.
I övrigt har vi kämpat på så gott vi har kunnat. Vi har deltagit i Popgiss och behövde väl inte skämmas i alla fall. Extra roligt var att vi var bland de absolut bästa på 00- och 10-tal i finalmatchen. Vi har därtill deltagit i otaliga pannkaksgiss men har rätt ofta blivit omsprungna av en snabb gnu och hans flock. Vi har kämpat på med att lyssna och njuta av musik även om vi alla klagar lite till mans över att det är för mycket musik och för lite tid.
Det har blivit en del samkväm och höjdpunkten i år var väl den kombinerade inflyttningsfesten hos Kennet/min 40-årsfest som ju egentligen mest var en anledning till att träffas och ha trevligt. Avrundades med Rolling Stones-konsert från 1972, vilket ju passade bra för kvällen.
Och konserter har det blivit. Allt i från gamla veteraner som Nomads och Soundtracks of Our Lives till rätt nya akter som Kapten Röd och allt däremellan. Gamla musiker som skapat nya grupper (Imperial State Electric eller Solna) har också passerat Visby i år. I övrigt har medlemmar i Rootmoset även kunnat se konstiga indieband på Debaser och på ännu märkligare ställen. Och herr Palmqwist, Gotlands Neil Young, har uppträtt i såväl novemberrusk som gassig julikväll. Vilket även påminner om den kanske mest positiva nyheten i Visbys kulturliv/musikliv, nämligen Schenholms återkomst i gestalt av Hammersmith.
Och vad har Rootmoset för ambitioner inför 2013? De är rätt enkla faktiskt. Vi ska umgås och ha kul så mycket vi kan. Vi ska lyssna på så pass mycket ny musik vi kan. Vi ska göra bra ifrån oss i Mellangiss och andra tävlingar som kommer i vår väg. Konstigare än så behöver det inte vara.
I övrigt har vi kämpat på så gott vi har kunnat. Vi har deltagit i Popgiss och behövde väl inte skämmas i alla fall. Extra roligt var att vi var bland de absolut bästa på 00- och 10-tal i finalmatchen. Vi har därtill deltagit i otaliga pannkaksgiss men har rätt ofta blivit omsprungna av en snabb gnu och hans flock. Vi har kämpat på med att lyssna och njuta av musik även om vi alla klagar lite till mans över att det är för mycket musik och för lite tid.
Det har blivit en del samkväm och höjdpunkten i år var väl den kombinerade inflyttningsfesten hos Kennet/min 40-årsfest som ju egentligen mest var en anledning till att träffas och ha trevligt. Avrundades med Rolling Stones-konsert från 1972, vilket ju passade bra för kvällen.
Och konserter har det blivit. Allt i från gamla veteraner som Nomads och Soundtracks of Our Lives till rätt nya akter som Kapten Röd och allt däremellan. Gamla musiker som skapat nya grupper (Imperial State Electric eller Solna) har också passerat Visby i år. I övrigt har medlemmar i Rootmoset även kunnat se konstiga indieband på Debaser och på ännu märkligare ställen. Och herr Palmqwist, Gotlands Neil Young, har uppträtt i såväl novemberrusk som gassig julikväll. Vilket även påminner om den kanske mest positiva nyheten i Visbys kulturliv/musikliv, nämligen Schenholms återkomst i gestalt av Hammersmith.
Och vad har Rootmoset för ambitioner inför 2013? De är rätt enkla faktiskt. Vi ska umgås och ha kul så mycket vi kan. Vi ska lyssna på så pass mycket ny musik vi kan. Vi ska göra bra ifrån oss i Mellangiss och andra tävlingar som kommer i vår väg. Konstigare än så behöver det inte vara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.jpg)