I samband med Popgiss 2016 gick en av
våra profiler ut med att han och några andra hårdrocksentusiaster
till hösten skulle sätta upp ett hårdare giss vid namn Distgiss.
Jag började så smått lyssna på hårdare grejer per omgående allt
eftersom konturerna kring detta giss klarnade under sommaren. Datum
var tidigt satt till 12 november men i fråga om lokal fick vi vänta
ganska länge då arrangörerna så länge som möjligt ville avvakta
och se hur många som anmälde sig. Efter att totalt 32 lag anmält
sig kom beskedet om att det hela skulle hållas i en i
giss-sammanhang helt ny lokal (även om många av oss varit i den
under gymnasietiden), Säveskolans matsal.
Problemet för Rootmoset är väl att
jag är den som är mest ”metal” i hela laget (alltså har lite
koll på dödsmetall och en del i den vägen) medan Kennet och Kjelle
kan sin 70- och 80-talshårdrock och Tomas har koll på punk och lite
annat skrammel. Detta var nu vår arsenal och vad vi fick jobba med. Å
andra sidan innebar det också att vi helt prestigelöst kom till
tävlingen utan andra förhoppningar än att ha roligt. Det var på
så vis ganska befriande.
Det hela löpte på mycket väl.
Arrangörerna skojade till det lite genom att på bildskärmen skicka
upp en logga med ”Synthgiss” medan Kraftwerks beat studsade mot
väggarna. Därefter övergick detta i gitarrmangel och Jerry
Jakobsson presenterade med stolthet skapelsen Distgiss. I bakgrunden
fanns även legendariske Popgiss-producenten Örjan Hillbom som på
ett enastående smidigt vis redde ut en liten matkris (22 kg rostbiff
på drift) under tävlingens gång. I övrigt kan jag, innan jag
kommer in på själva musiken, säga att allt flöt på lika smidigt
och friktionsfritt som vilket Popgiss som helst och vi höll även
den utlovade tiden (klara till lite efter 21). Ljudet var möjligen
en liten aning svajigt ibland då jag hade svårt att känna igen
även sådant jag borde kunna. Det kan dock även ha berott på
lokalens akustik då jag under Popgiss har upplevt att ens
ljudupplevelse kan variera enormt beroende på var du sitter i en
rummet.
Upplägget, så. Man började med att
köra tre låtar i rad med några klassiska artister och sedan skulle
du utöver att gissa artist pricka rätt album. Komiskt blev själva
inledningen då det kom en låt från Black Sabbats ”Born Again”,
en platta ökänd för sin usla ljudkvalitet. Jag och Kjelle
diskuterade om det var från första plattan eller från just ”Born
Again” men sanningen är den att jag inte uppfattade sångaren
klokt vilket ju även säger en del om den skivans ljudkvalitet, som
sagt. Annars satte vi rätt mycket här även om vi rörde till det
med White Stripes album. Kategori ”Proto + 70-tal” gick bra även
om Kennet gjorde en Rootmoset-klassiker som vi alla har gjort, han
hade skrivit rätt svar (Camel) men började diskutera med sig själv
och ändrade sedan till Yes trots att det var Camel. Dock satte han
Lucifer's Friend, ett band få i tävlingen kunde samtidigt som
Kjelle utan problem klippte en lite mer obskyr Genesis-låt. Vi låg
tvåa efter 70-talet. Sedan gick det bara utför.
80-talet borde ha gått bättre och vi
gjorde några generaltavlor. Insåg att det var väldigt länge sedan
jag har hört Queensryche och jag bommade även en Helloween-låt
därför att jag inte kände igen vad jag hörde trots att jag kan
deras tidiga plattor mycket väl. En kluring var när U.D.O. Spelade
en Accept-låt. Kjelle satte Ratt utan problem.
Det hårda 90-talet började bra med
Alice in Chains och Megadeth men åter blev jag påmind om att det
var väldigt, väldigt länge sedan jag hade hört Machine Head.
Värre kom det sedan att bli under 00- och 10-tal, vilket vi ju hade
räknat med. Det vi klarade var i princip gamlingar som spelades även
detta decennium och enstaka nya grejer som vi hade koll på. Det vi
inte klarade föll huvudsakligen i två kategorier: saker vi aldrig
hade hört talas om eller saker vi kände till men som man lyssnat
för lite på eller sådant som lät väldigt likt ett flertal andra
band. Dock tror jag personligen inte att 00- och 10-tal var svårare
än 70- eller 80-tal utan här handlade det bara om att vi inte hade
tillräckligt stor kunskap. Vi klarade väl oss ändå hyggligt på
de avslutande introna.
Laget som vann, Pungur Malmur, var ett
specialkomponerat ”dream team” där hälften av medlemmarna kom
från ångvälten Dr Zoom and the Sonic Boom. Själva slutade vi på
21:a plats med totalt 84 poäng. Mina goda gamla hårdrockarvänner i
A-laget, som jag åkte på festival med hela 90-talet, slog oss med
en enda poäng. Därmed fick jag rät i att de skulle slå oss med
sin genuina metal-kunskap. Allt som allt en mycket rolig tävling som
vi genomförde med glatt humör även om vi knappast glänste.
Segrarlaget har redan lovat att ordna nästa Distgiss. Avvaktar med
spänning.
.jpg)