Konsert, tävling, konsert.

Rootmosets sommarsäsong går sakta mot sitt slut men den senaste tidens angenäma händelser bör väl därmed också sammanfattas. I korthet handlar det om två konserter och en tävling. Som så ofta den här sommaren infann sig undertecknad för ännu en konsert på Hamnplan 5 där jag var medveten om att jag inte skulle träffa en enda bekant och att jag därtill skulle få sitta vid ett bord och glo i timmar, i synnerhet om man infann sig så tidigt så man slapp betala inträde. Detta hade dock inget med snålhet att göra i mitt fall utan mer med att jag ville försäkra mig om att få se bandet. I fall ett mirakel nu skulle inträffa och de skulle äntra scenen vid en tid som något så när överensstämde med den som stod i annonsen. Men så blev de nu inte. Istället satt jag, äldst på stället, bland en massa hånglade unga par vid mitt bord och ägnade minst tre timmar åt en roman om Biafrakriget varvid jag med råge kvalade in som kvällens kuf.

Det aktuella bandet denna afton var för övrigt Movits! vilka jag såg vid samma tid och samma plats för ganska exakt ett år sedan. Antagligen tyckte jag det jag såg 2011 var så pass bra att jag alltså infann mig även 2012. Under mitt väntande inkom även information om att bandet dröjde eftersom man väntade på att samhällets fiender nummer ett, Den svenska björnstammen, skulle kliva av scenen i någon annan del av staden vilket förstås gav mig ännu ett tillfälle att förbanna denna orkester. Till sist, vid 00.20, äntrade i alla fall ett gäng frackklädda män scenen och gav en ösig föreställning där det kanske inte var så varierat men där entusiasmen var desto större. Bandet dröp formligen av svett och frackkläderna åkte snart av till förmån för undertröjor. Skulle den norrländska gruppen även återkomma 2013 så är jag nog inte nödbedd med att infinna mig.

I slutet av samma vecka, 28 juli, lyckades några Popgiss-lag, efter mycket planerande, få till en liten tävlingsafton hemma hos Pelle i Unga Moderna. Som det nu var så blev det huvudsakligen medlemmar från Rootmoset och Unga Moderna även om ytterligare gäster var inbjudna. Sommar är dock sommar och somliga av de inviterade hade helt enkelt fullt upp på annat håll. Vi fick hur som helst tillfälle att bekanta oss lite med varandras musiksmak under aftonen även om man förstås (som alltid) insåg att det finns en hel del man behöver lyssna in sig på. Vi hade även en ytterligt underhållande men något bisarr matstund på ett av stadens etablissemang (bäst att inte nämna vilket) där en av våra medlemmar två gånger om beställde en Calzone, med betoning på KALL, vilket ledde till en del märkliga episoder. När vi andra var på väg ut stod ägaren och försökte truga på den arge Rootmosaren en tredje Calzone som han av någon märklig anledning inte längre var så sugen på.

Veckan därpå besökte jag åter Hamnplan, denna gång för att se Kapten Röd. Det blev denna gång även lite avvikelser eftersom jag faktiskt träffade bekanta på denna konsert och bandet även gick på så pass arla som 23.54. Och det var synnerligen proppfullt på Hamnplan 5 denna afton så man kan väl anta att svensk reggae/dancehall har en ganska gyllene tillvaro just nu. Överlag den mest välbesökta konsert av alla jag varit på under Hamnplan 5 denna sommar. För övrigt hann jag, tillsammans med en medlem i popgisslaget Cni Amoc se ett coverband på Munkkällaren dagarna efter där väl den stora behållningen var att få se Helena Bergströms son bakom trummorna. Även om sköna augusti knappt har börjat så är det i skrivande stund inte så väldigt mycket mer inplanerat vad gäller sommaraktiviteter på Gotland men man vet aldrig vad som händer innan september bryter in.