ZZ Top är inte skäggrock.

Skäggrock. Denna term som förmodligen bara finns inom svenska språket, i varje fall har jag inte hört någon term i stil med "beard rock" från utlandet. Men rätta mig om jag har fel. Jag tror termen myntades under 00-talet, möjligen i slutet av 90-talet för en viss typ av musik som nu under senare år åter haft en gyllene era. Vilket ju är helt logiskt eftersom 00-talet var 70-talet medan 90-talet var 60-talet. Är ni med?

Det arketypiska skäggrockbandet var förstås The Band. Mitt under den pårökta hippievågen släppte man den lantliga och traditionella (men samtidigt lite nyskapande) "Music from Big Pink" (skäggrockens "Revolver") tätt följd av den självtitulerade bruna plattan (skäggrockens "Sgt. Pepper"). På baksidan av albumen avbildade sig medlemmarna tillsammans med sina äldre släktingar som en medveten antites till samtidens ungdomliga uppror ("we rebelled against the rebels", som Robertson sa).

På sitt sätt var The Band ett konservativt band, men inte i någon medveten politisk mening. Medlemmarna, med sina många år av turnerande och sin därmed ganska goda insyn i livets skuggsidor efter år på skabbiga hak, insåg nog (likt exempelvis Frank Zappa) att revolten i slutet av 60-talet var en galen helg som snart skulle vara över. Och allt skulle (nästan) vara som förut igen.

Jag minns att man i tidningen Pop skrev att "The Band är den enda grupp som skulle kunna värma upp en publik inför Abraham Lincoln" och det stämde nog. Det blev ju knappast sämre av att medlemmarna faktiskt såg ut som om de kommit direkt från amerikanska inbördeskriget (som de även sjöng om, i "The night they drove old dixie down"). Garth Hudson hade rentav en slående likhet med "Jeb" Stuart, general Lees skicklig spejare. I alla fall om man snackar feta skägg.

Men skäggrockare behöver alltså inte HA skägg. Det är väl snarare så att musiken på något vis skapar en anda av rejäla skägg, bildligt talat. Det är ofta en påtagligt avslappnad och lantlig musik, ofta med rötter i country men inte nödvändigtvis. Inlevelsefull och innerlig bör den i alla fall vara. Och det är just därför booogie-killarna i ZZ Top aldrig kan klassas som "skäggrock" vare sig de nu bär stora hakprydnader eller rentav heter skägg. Deras musik är lite för snabb och bluesig för det. Och gungar för mycket. Eller på fel sätt. Delar av Neil Youngs produktion (i alla fall sådant inom Harvest-fållan) kan däremot ganska lätt hamna under kategorin skäggrock, trots att mannen på sin höjd haft feta polisonger då och då.

Det behöver väl knappast sägas att skäggrocken hade en riktigt usel era under 80-talet, både i fråga om bristen på skägg och bristen på denna form av musik. Det blev väl knappast lättare av att även gamla rockrävar skulle stöpa sin musik i synthinramning och ofta bara lyckades skapa några av de mest daterade ljudbilderna på denna sida om 1980.

Det har dock sakta blivit bättre under 90-talet och än mer på 00-talet. Fast det visste ju förstås inte jag om vid den tidpunkten. 90- och 00-talets mesta skäggrockband, Wilco, består väl (så vitt jag kunnat se) av idel slätrakade personer även om Jeff Tweedy och hans besättning ändå väldigt väl uppfyller kriterierna musikaliskt.

Under de sista fem - sex åren har Wilco för all del fått hård konkurrens från ett mer genuint skäggrockband, The Band of Horses, där medlemmarna även går in för att odla sina skägg. Gruppen har under en relativt kort period släppt tre album och tycks nu på allvar ha slagit igenom med sitt tredje, "Infinite Arms", som nästan verkar kunna bli något av den nyare skäggrockens apoteos. Ytterligare en rad dylika grupper (My Morning Jacket o.s.v.) har poppat upp på senare år, med eller utan skägg.

På gott och ont är skäggrocken för all del ganska tidlös. Mycket av musiken låter likadant vare sig den vore inspelad 1970, 1990, 2000 eller 2010. För undertecknad, som innerst inne fortfarande sitter fast i det Big Beat-mullrande 90-talet, har det varit en intressant upptäcktsfärd under senare år. Och säkerligen även nödvändig för att säkra en bättre placering i Popgiss. För numera verkar det som om var och varannan av oss bär ett osynligt skägg. Eller så blir några av oss äldre?