Det handlar inte BARA om musik.

Ja, nu sitter man här och spelar låtar på Spotify men jag är ändå glad att Spotify är så bra som det är, att man kan se skivomslag och få tillgång till länkar med vidare information till skivan och dylikt. För just det här med musikens FORMAT har ändå bekymrat mig lite på sistone. Snackade nyligen med en yngre vän om en grupp som hon (märk väl) lyssnat på i MÅNGA år. Och sen kommer hon med utlåtandet: "Men jag vet ju inte från vilka plattor vissa låtar kommer".

Jag höll ju på att storkna vid detta uttalande. Samma person hade även förklarat att "det där med LP var före min tid" samt beskrivit mig som "old school". För denna unga dam lyssnade naturligtvis bara på en massa mp3 huller om buller och hade inte ens bekvämat sig om att ta reda på från VILKEN PLATTA låtarna kom. Och då talar jag om en grupp som hon verkligen gillar och lyssnat på i många år. Man häpnar.

Det är just det här som på något vis gör mig lite sorgsen. Är det så det kommer bli i framtiden att låtarna bara blir en gegga av mp3 och att man inte har ens en aning om från vilken platta de kommer? Om man nu ens kan tala om några plattor? Så kan ett skräckscenario ändå se ut. För musik handlar ändå inte riktigt, riktigt BARA om musik. I alla fall inte om man är en frimärkssamlande popgissare av... öh, just det, den gamla skolan.

Tänk när man ännu köpte LP-skivor med STORA fina omslag med rikligt med information, fina baksidebilder, ibland omslag man kund fälla upp (och då behövde det inte ens vara en dubbel-LP). Jag minns ännu känslan av Iron Maidens "Powerslave" (1984) med dess reliefartade omslag eller den skarpa och obehagliga doft som Judas Priests "Ram It Down" gav ifrån sig då jag köpte den på Hemse Elektronikservice 1988. Dessa små trevliga minnen som man inte lär få uppleva igen.

Och då ska man heller inte tala om singlar. Särskilt när det var artister av ett slag som till och med spelade in intressanta b-sidor. B-sidor! Vilken yngre personer känner något då de hör den termen? Lagom när man sen började vänja sig vid CD-skivan och vissa skivbolag rentav ansträngde sig med att göra konstnärligt smakfulla omslag och till och med smyckade själva skivorna så kommer då detta helt skivlösa format.

B-sidor, innepåsar, informationstexter, skivspår. Allt på väg att sopas bort. Man kommer inte ens kunna ta reda på vem som producerat eller vilka studiomusiker som deltagit med mindre än att man nödgas utföra ett smärre detektivarbete. Allt sådant som man tidigare lätt kunnat läsa på skivan kommer bli en statshemlighet under mp3:ornas hegemoni. Dystra tider för en popgissare. Även om jag än så länge är lättad över att Spotify försöker presentera detta format så gott det ändå går. Men likväl. Vem minns den b-sida som flytt? Jag bara undrar.