Tävling och Rockskallegala.

Veckoslutet blev ganska hektiskt för Rootmoset. Vi lyckades mangrant samlas till den tredje poptävlingen på Creperiet. Totalt klarade vi oss hyggligt och blev fyra medan ett av våra mest klassiska konkurrentlag klappade igenom p.g.a. annan sättning för kvällen. Ett gäng veteraner vann välförtjänt (sist hade däremot ett gäng unga killar vunnit, ingen kan beskylla dessa tävlingar för att sakna variation).

Till helgen gick så den årliga Rockskallegalan av stapeln. Tre fjärdedelar av vårt team samlades tillsammans med ett antal heders-rootmosare för kvällen. Aftonen inleddes hos vår gode vän E, som bjöd frikostigt ur sin hembyggda bar samt även lassade upp försvarliga mängder pytt så att man stod sig inför en kväll då drycker av olika slag flödade.

Eftersom vi hade så trevligt på förfesten missade vi kvällens första band, Tony Clifton (vilket vi inte var ensamma om). Då vi sett denna eminenta orkester för en månad sedan var det emellertid ingen förkrossande förlust. Istället anlände vi ganska lagom till Stefan Sundström som gav en relativt lugn konsert tillsammans med Fjodor och en av medlemmarna ur Weeping Willows ("ett pojkband", enligt Sundström själv). Nu var det ingen av oss som kunde Sundströms repertoar men man märkte på publikens reaktioner vilka låtar som var mer kända. Ett par covers på Stones och Ebba slank också in.

Kvällens healineakt var faktiskt inte ett rikssvenskt band utan de lokala hjältarna Grand Grace som tillfälligt återbildats enkom för Rockskallen. Det var en kraftfull och ösigt spelning även om ljudet ibland var lite grötigt varvid det blev svårt uppfatta nyanser (men det kanske var avsiktligt). Man avslutade magnifikt med en krossaversion av "Search and Destroy" innan det var tack och godnatt framåt 01. Vid det laget började för övrigt vårt från början ganska stora sällskap upplösas till följd av alkohol och allmänt märkliga försvinnanden till följd av olika anledningar. Skribenten lullade ensam hem i den inte alltför mörka natten, nöjd med aftonen.