Sent omsider kommer här en liten rapport från Mellangiss 2024 som ägde rum 29 mars. Dagen följde de sedvanliga rutinerna för min egen del. Tillsammans med Tomas och Kenneth blev det först en runda till Norra kyrkogården på förmiddagen för lite blommor till Kjelle. Traditioner ändras över åren. Därefter åkte vi till Jessens för lite föda (pasta för merparten av oss som vanligt) och någon öl innan Hanna anslöt sig och vi tog promenaden längs ”ärans väg” ner till Donner Event.
Det blir egentligen bara lite nedslag i tävlinge utifrån min lilla synvinkel. Det väloljade maskineriet, i år med sju arrangörer, började förstås punktligt efter de sedvanliga öppninganförandena. Tomas och Hanna låg på under tävlingen med mig och Kenneth som lite backlinje. Totalt delades det ut 15 blad med fyra kategorier på. Redan på första bladet blev jag lättad då jag värkte fram They Might Be Giants fast jag var övertygad om att det var en annan grupp (först ikväll när jag skriver detta räknade jag ut att det var That Petrol Emotion jag tänkte på, varför vet jag inte).
Man blir även glad när man tar en gammal raplåt från 2014 (”My House” med Flo Rida) och känner sig riktgit nere med Kidsen. På ett blad med kvinnliga artister låg mina lagkamrater på och jag behövde inte bidra särskilt mycket där. Trots min allmänt kända antipati tog jag otroligt nog två låtar i den kategorin (Loretta Lynn och den där Buck Owens vars ”Act Naturally” Beatles spelade in men det satt långt inne). Dock var det annars Hanna, vår lagmedlem som tagit sig an countryn, som satte en del där.
Kategorin om skivbolaget Creation spikade vi. Bland arrangörerna utmärkte sig särskilt min gamle gymnasiepolare Eric Wennström med en del roliga anekdoter och annat även om de flesta i staben då och då fick komma till tals. Som vanligt stökade vi till det lite med covers och blandade ihop lite grupper. Sådant händer. Efter kvällsmat där jag närmast åt för mycket (kring blad åtta) så ångade vi så vidare.
Rörde till det lite i en discokategori men satte Flogging Molly i en fyllekategori, dock. Kom inte ihåg vad gruppen Imagination (med låten ”Illusion” hette). En av arrangörerna lovade 500 spänn till den som tog artisten Lena Conradsson. Tror flera lag gjorde det men vet inte hur det gick av. Det kom kategorier inom geografi och One hit Wonders. Senare satte Hanna som troligen en av få tävlande Doves i kategorin ”Djur”. Vi fick en kategori med alla utvikningstjejer från 80-talet som vi satte förutom en Jaki Graham som vi aldrig hade hört talas om (enligt en väl insatt gissare en artist med en känd låt men just den fick vi inte höra).
Vid något senare tillfälle var jag själv glad över att få höra Moka Efti Orchestra från ”Babylon Berlin” i kategorin ”Östersjön” och vi hade även roligt med ”progressivt” (där Hanna satte Tool blixtsnabbt). Det blev musik från 2016 och vi hade alla glömt Mike Posner men kunde värka fran Selena Gomez. Kändes även kul att få ta en låt med Feven i kategorin ”gammal hip hop” (allt efter 2000 är dock modernt för mig). Med 27-klubben hade vi inga problem och särskilt Tomas och Kenneth kunde bara luta sig tillbaka och ösa ur sig svar.
Mot slutet var det dock oerhört jämt i toppen och enligt senare uppgifter var det en Machine Head-låt som avgjorde så att legendariska veteranerna Dr Zoom åter vann en Mellangiss-seger med 299 poäng mot 298 för tvåan i Nine Inch Snails. Det blev lite cirkulerande på slutet men efter omkring 10 timmars giss var vi dock trötta och skingrades snabbt efteråt. Hanna och Tomas tog sina cyklar och jag och Kennet tog en taxi och mötte bekanta som var på väg ner på stan och undrade vart vi var på väg... åter ett välorganiserat men lite långt giss där vi även fick höra en massa bra musik på vägen och där vi hade riktigt roligt trots att vi nog hamnade på en tjugonde plats sådär...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar