Rootmosets favoriter 2018

Vi är fullt medvetna om att ni har väntat, gott folk, men här kommer så Rootmosets favoriter från det snart gångna 2018. Album, låtar och konserter. Först ut är Tomas och därefter undertecknad, Robert.

Årets album: 

Twin Pigs – Scandianavian nightmare 

Årets punk. 

Let’s eat grandma – I’am all yours 

Årets sensation, en duo från Norwich som har gjort årets popplatta. 

Courtney Barnett – Tell me how you really feel 

Uppföljaren till debuten är med lätthet en av årets bästa och en av skivorna jag har lyssnat mest på, gillade även samarbetet Courtney gjorde med Kurt Vile. 

J Mascis – Elastic Days 

Mascis forsätter att övertyga på sina soloplattor. 

Swearin’ – Fall into the sun 

Årets Indie. 

Årets låtar: 

Kacey Musgraves – High Horse 

Rebecca & Fiona – Need you 

The Black Rebel Motorcycle Club – Haunt 

Årets konserter:

Pascal på Joda 

Pale Honey på Popaganda 

Twin Pigs på Wall of Sound

Årets album: 

Shame - Songs of Praise

Förvaltare av traditionen. Bra brittisk rock som ibland låter som, säg, The Fall. Jag borde förmodligen ha fötts som engelsman. 

Sleaford Mods - English Tapas

Inget nytt under solen men denna härliga duo håller brittiskt arbetarklassperspektiv vid liv. 

MGMT - Little Dark Lies

De har nu skippat det psykedeliska och återvänt till det "franska". soundet. Stabil skiva. 

Nils Frahm - All Melody

Upptäckte honom via Peter Robinson då hans platta "Spaces" figurerade i en Banks-deckare. Bra ambient. 

Robyn - Honey

Återkomsten. Nu med tillbakalutad pop med lite dans i botten. 

Årets låtar: 

Star Crawler - Train

Car Seat Head Rest - 

Panic at the Disco - High Hope

Årets konserter: 

Fleshtones - Wall of Sound. Totalt röj av ett gäng pensionärer. 

Thåström - Fårösunds marina. Punkens ålderman kör sitt race. Blytungt. 

Jenny Wilson - Popaganda. Självutlämnande.