Den stora återföreningen.

Det blev några hektiska mellandagar (som alltid) för merparten av Rootmoset. Kennet och hans kollegor i Slim Pim & the Bullets gjorde två kvällar på Effes (28 - 29 december) tillsammans med unga och lovande gruppen Halleys Band och undertecknad passade givetvis på att gå dit. Slim Pim leverade som vanligt stilsäkra bluestolkningar medan Halleys Band framförde energisk och klassisk rock där särskilt en lite Beatles-inspirerad låt ("som vi ska släppa på en EP") stack ut. Just dessa konserter lär nog bli bland de sista på klassiska rockhaket Effes som i skrivande stund har bartömning och förmodligen kommer att stänga. Härmed vill jag passa på att tacka Paul och hans besättning för 15 härliga år med alla möjliga sorters musik och många roliga upplevelser överlag.

Igår besökte Tomas och undertecknad Munken för att se Stereo Generator. Tyvärr tog vi lite tid på oss ned och missade därmed första akten, Jivin' Sister Fanny. Stereo Generator levererade en av de absolut bästa spelningar jag sett på många år och har verkligen utvecklats till ett otroligt tight liveband som blandar nyare och äldre typer av hårdrock på ett lysande sätt. Ser redan fram emot att få se dem på Rockskallen om en månad.

Sedan stundade så den stora återföreningen ikväll i och med att hela Rootmoset, alla fyra medlemmarna, för första gången sedan april skulle samlas. Däremellan har vi på sin höjd varit tre av oss samtidigt vid olika sammankomster såsom tävlingar, fester eller Status Quo-konserter. Det blev även en mycket skojig kväll. Tinka (som oförtjänt fått lite klagomål över svårighetsgraden vid förra tävlingen) körde ikväll solo, utan Tjoffen, och hade fått till en skön mix av varjehanda stilar. Fick rentav höra lite big beat från glada 90-talet (Fat Boy Slim) och vi var överlag på bettet. Vår stora svaghet (som vi dock jobbar med) är att vi ibland sätter ett svar för att sedan börja bli osäkra och diskutera och ändra svaret. I de flesta fall så blåser vi därmed frågan. Men vi jobbar på det.

I vilket fall så ledde vi ju under en stor del av tävlingen och kände det även på oss men därefter seglade Lag Gnu om oss och ledde med fyra poäng (104 mot 100 av 154 möjliga) i näst sista lägesrapporten för att därefter bräcka oss med sex poäng (128 mot 122). Det medges att det alltid är lite irriterande att komma just TVÅA, eftersom man är så fasligt nära den där segern. Det blev alltså ingen pokal på mitt hallgolv i en månad, som för ett år sedan.

Med dessa stressiga mellandagar avslutar Rootmoset rapporteringen från den musikaliska fronten 2010 men vi ses igen 2011 och gott nytt år till alla läsare.