Distgiss 2016

I samband med Popgiss 2016 gick en av våra profiler ut med att han och några andra hårdrocksentusiaster till hösten skulle sätta upp ett hårdare giss vid namn Distgiss. Jag började så smått lyssna på hårdare grejer per omgående allt eftersom konturerna kring detta giss klarnade under sommaren. Datum var tidigt satt till 12 november men i fråga om lokal fick vi vänta ganska länge då arrangörerna så länge som möjligt ville avvakta och se hur många som anmälde sig. Efter att totalt 32 lag anmält sig kom beskedet om att det hela skulle hållas i en i giss-sammanhang helt ny lokal (även om många av oss varit i den under gymnasietiden), Säveskolans matsal.

Problemet för Rootmoset är väl att jag är den som är mest ”metal” i hela laget (alltså har lite koll på dödsmetall och en del i den vägen) medan Kennet och Kjelle kan sin 70- och 80-talshårdrock och Tomas har koll på punk och lite annat skrammel. Detta var nu vår arsenal och vad vi fick jobba med. Å andra sidan innebar det också att vi helt prestigelöst kom till tävlingen utan andra förhoppningar än att ha roligt. Det var på så vis ganska befriande.

Det hela löpte på mycket väl. Arrangörerna skojade till det lite genom att på bildskärmen skicka upp en logga med ”Synthgiss” medan Kraftwerks beat studsade mot väggarna. Därefter övergick detta i gitarrmangel och Jerry Jakobsson presenterade med stolthet skapelsen Distgiss. I bakgrunden fanns även legendariske Popgiss-producenten Örjan Hillbom som på ett enastående smidigt vis redde ut en liten matkris (22 kg rostbiff på drift) under tävlingens gång. I övrigt kan jag, innan jag kommer in på själva musiken, säga att allt flöt på lika smidigt och friktionsfritt som vilket Popgiss som helst och vi höll även den utlovade tiden (klara till lite efter 21). Ljudet var möjligen en liten aning svajigt ibland då jag hade svårt att känna igen även sådant jag borde kunna. Det kan dock även ha berott på lokalens akustik då jag under Popgiss har upplevt att ens ljudupplevelse kan variera enormt beroende på var du sitter i en rummet.

Upplägget, så. Man började med att köra tre låtar i rad med några klassiska artister och sedan skulle du utöver att gissa artist pricka rätt album. Komiskt blev själva inledningen då det kom en låt från Black Sabbats ”Born Again”, en platta ökänd för sin usla ljudkvalitet. Jag och Kjelle diskuterade om det var från första plattan eller från just ”Born Again” men sanningen är den att jag inte uppfattade sångaren klokt vilket ju även säger en del om den skivans ljudkvalitet, som sagt. Annars satte vi rätt mycket här även om vi rörde till det med White Stripes album. Kategori ”Proto + 70-tal” gick bra även om Kennet gjorde en Rootmoset-klassiker som vi alla har gjort, han hade skrivit rätt svar (Camel) men började diskutera med sig själv och ändrade sedan till Yes trots att det var Camel. Dock satte han Lucifer's Friend, ett band få i tävlingen kunde samtidigt som Kjelle utan problem klippte en lite mer obskyr Genesis-låt. Vi låg tvåa efter 70-talet. Sedan gick det bara utför.

80-talet borde ha gått bättre och vi gjorde några generaltavlor. Insåg att det var väldigt länge sedan jag har hört Queensryche och jag bommade även en Helloween-låt därför att jag inte kände igen vad jag hörde trots att jag kan deras tidiga plattor mycket väl. En kluring var när U.D.O. Spelade en Accept-låt. Kjelle satte Ratt utan problem.

Det hårda 90-talet började bra med Alice in Chains och Megadeth men åter blev jag påmind om att det var väldigt, väldigt länge sedan jag hade hört Machine Head. Värre kom det sedan att bli under 00- och 10-tal, vilket vi ju hade räknat med. Det vi klarade var i princip gamlingar som spelades även detta decennium och enstaka nya grejer som vi hade koll på. Det vi inte klarade föll huvudsakligen i två kategorier: saker vi aldrig hade hört talas om eller saker vi kände till men som man lyssnat för lite på eller sådant som lät väldigt likt ett flertal andra band. Dock tror jag personligen inte att 00- och 10-tal var svårare än 70- eller 80-tal utan här handlade det bara om att vi inte hade tillräckligt stor kunskap. Vi klarade väl oss ändå hyggligt på de avslutande introna.

Laget som vann, Pungur Malmur, var ett specialkomponerat ”dream team” där hälften av medlemmarna kom från ångvälten Dr Zoom and the Sonic Boom. Själva slutade vi på 21:a plats med totalt 84 poäng. Mina goda gamla hårdrockarvänner i A-laget, som jag åkte på festival med hela 90-talet, slog oss med en enda poäng. Därmed fick jag rät i att de skulle slå oss med sin genuina metal-kunskap. Allt som allt en mycket rolig tävling som vi genomförde med glatt humör även om vi knappast glänste. Segrarlaget har redan lovat att ordna nästa Distgiss. Avvaktar med spänning.