Så har första vändan i Popgiss 2018 gått av stapeln. Datum var 17 februari och det hela ägde rum på Donner Event klockan 13 med totalt 66 lag närvarande (även om jag misstänker att det lag som kom sist med 0 poäng helt enkelt hade lämnat Walkover). Antalet lag är härmed något lite mindre än för två år sedan (73 eller 74 lag) så det är möjligt att intresset för "världens kanske viktigaste tävling" nu har nått sin topp.
Så här 26 år efter start är Popgissmaskineriet mer välsmort än någonsin och jag kan inte minnas minsta lilla malör av något slag igår. Tvärtom hade man rentav så gott om tid så att man generöst körde några kategorier (exempelvis "intron") två gånger. Det hela startade punktligt vid 13 då "producenten" och Popgiss-legenden Örjan Hillbom greppade micken och förklarade tävlingen öppnad samt gav lite allmän information (bland annat om nytt förfarande vid vinst, något som det nog kommer att bli diskussion om) varefter 2016 år vinnare och årets arrrangörer, Bobby Tonys, tog vid.
I mångt och mycket var det ett klassiskt upplägg men Bobby Tonys pysslade inte så mycket med effektsökeri i form av snitsiga filmer och liknande utan gick rakt på själva tävlingen. Det blev decennierna från 50-talet till 10-talet, svenskt, covers, duetter, intron och även ett par specialkategorier. Temat för Popgiss 2018 är ju "festival" och detta märktes just i form av specialkategorier som anspelade på Pridefestivalen och Rock Am Ring.
För Rootmosets del blev det en mycket härlig och trevlig dag lagom efter vårt 20-årsjubileum. Vi kan sammanfatta det med att vi var ganska jämna och någon "krasch" infann sig lyckligtvis aldrig riktigt även om vi givetvis sviktade här och där (för annars hade vi ju inte blivit sexa). Tidigare i tävlingen hade Kennet och Kjelle haft en nästan hetsig diskussion om med vem Meat Loaf sjöng i vilken låt och då köttlimpan även dök upp denna gång så återkom vi till ämnet. Det här var enda gången under kvällen då jag självsvåldigt kladdade dit "Ellen Foley" innan vi lämnade in eftersom jag vågade sätta mitt huvud på att det var hon (och jag fick behålla huvudet). Kjelle drog annars till med namn som Eruptions ("I Can't Stand the Rain") och värkte fram Silver Convention medan flertalet av oss ofta kunde diskutera fram svar sinsemellan.
I flera fall ingick även följdfrågor, ofta kopplade till själva kategorin snarare än enskilda låtar. Vi är ju lite kalenderbitare och det var roligt att få sig detta till livs. Överlag gick det väl även ganska bra där. "Vi rör oss fritt mellan Orb och Pantera" som Tomas vid ett tillfälle sa, apropå den bredd som väl i grunden är vårt styrka.
I toppen låg flera favoriter. Dr Zoom and the Sonic Boom gick som vanligt med napeoleonsk frenesi in för att krossa allt motstånd och även om de inte ledde till en början så drog de snart ifrån och det var på slutet 14 poängs skillnad gentemot tvåan, Looseville USA (laget som på ett så försmädligt vis snuvades på segern i Popgiss 2010). Som det ser ut nu är Dr Zoom knäckande överlägsna men vi ska inte räkna ut Looserville, Bat Out of Skarphäll, Nine Inch Snails eller Bonobo. För egen del är vi fullt till freds om vi allt som allt hamnar på tio i topp och ändå får bevisa att även ett riktigt gammalt lag kan vara med och slåss i toppen. Men vi får som sagt se hur det slutar om en månad. Allt som allt kan jag i alla fall konstatera att Popgiss 2018 har börjat mycket snyggt och professionellt. Det var bra blandning på musiken och några riktigt hemska låtar förekom inte heller, vad jag minns.
.jpg)