Rootmosets bästa 2020

 Dags för lite skivtips från Rootmoset (eller i alla fall Tomas och mig). Den som verkligen har lyssnat på samtida är gode Tomas som gått igenom vitt och brett. Själv har jag deklinerat och har just nu mest koll på lite förvaltare av traditionen samt något arty elektroniskt. Men vi kör. 

Tomas Lista

Årets skivor

Hinds – The Pretties Curse

Lätt lekfull pop som var sommarens soundtrack

 

Stevie Buscemi’s Dreamy Eyes - Sweetie

Efter årets Spotifysummering min mest lyssnade skiva, svensk drömpop.

 

Pale Honey – Some Time, Alone

Ett favoritband som gör sin bästa skiva sedan debuten, mer elektronsik och modernade sound, titellåten är en given hit.

 

Phoebe Bridgers – Punisher

Amerikans singersongwriter som slog igen stort i min värld i samarbetet med Connor Oberst i Better Oblivion Community Center.

 

Hurula – Jehova

Rock av klassiksnitt men med Hurulas speciella känsla.

 

Tre svenskar som nästan nådde fram

Eric Palmqvist – Hej Då

Junior Brielle – Dyrt & Heligt

Hanna Järver – Tusen täta lögner in

 

Årets bästa låtar

Dua Lipa – Don’t start now

Soccer Mommy – Indie Rokker

Hayley Williams – Simmer

Roberts lista

Årets skivor

Fontaines DC - A Hero's Death

Klassiska förvaltare av traditionen. Dock kanske ändå med en försiktig tiotals-touch även om jag inte kan sätta fingret på det ännu. Bra irländsk i vilket fall. 

Idles - Ultra Mono 

Fler förvaltare av traditionen. Lät punkig brittisk rock som väl även signat med Alan McGee. 

Nils Frahm - Empty/Tripping with Nils Frahm

Den ständigt produktive Nils Frahm släppte först en studioplatta som gick i hans vanliga, lätt ambienta, stil men då han inte kunnat turnera under året grävde han även fram en konsert från 2018 som jag varmt kan rekommendera. En av samtidens mest spännande liveakter. 

Årets låtar

Shame - Water in the Well

Avalanches - The Divine Chord